om att tro på en häst
Många av dem som håller på med hästar i vänskapskretsar har hört om Gulding som jag rider. Om att han är ung och bara inriden, inte utbildad. Att jag på grund av honom inte tänker fortsätta tävla dressyr på väldigt, väldigt länge. De undrar varför.
Det kanske är dumt av mig. Men sedan jag började rida Gulding 'på riktigt' har någonting förändrats med hela min syn på hästar. Jag är ingen ryttare som sitter på en och samma häst hela tiden, jag är ganska ombytlig. Visst har jag favorithästar och så, men jag gillar att prova runt för att man lär sig så mycket då.
Känner jag att jag inte funkar ihop på en häst - både i ridningen, psykiskt och i hanteringen - då byter jag. Det finns ingen anledning för mig att traggla vidare på en häst jag inte känner att jag får någon känsla för. Det är förmodligen därför jag fastnat för Gulding, eftersom att han är 'ny' och inte är ridskoleponnyaktig än. Han är fortfarande ung och glad och har inte tröttnat på att ha massor med barn omkring sig, han har behållit sin personlighet.
Jag ska vara ärlig - när jag satt på Gulding första gången så blev jag inte pangbomkär. Jag tyckte det var riktigt obehagligt hur vinglig han var i galoppen och hur han och jag hade dragkamp för att jag inte kunde bromsa och jag hade en klump i magen då jag var tvungen att styra in i hästen framför för att få stopp på den galne, gula hästen. Men jag kände att det fanns något slags intresse i mig då, redan då. Trots att jag var livrädd för att han skulle börja bralla, för det kändes som att sitta på en tickande bomb.
Efter det red jag olika hästar, provade runt på Lucy och Power, men ingen av dem passade mig. Lucy var riktigt, riktigt rolig men hon kändes som en ridskolehäst liksom. Ingenting emot dem, men hon var för snäll men samtidigt envis och vi kämpade bara emot varandra ibland.
Power var... Power. Jag förstod ganska snabbt att han inte var någon häst för mig. Visserligen gick det bra för mig på honom, men jag var aldrig nöjd. Och jag bestämde mig för att lägga av på honom med. I samma veva ville tjejen som red Gulding byta till någon annan häst, och sade som på skämt att jag skulle ha honom. Jag vägrade, men nästa vecka var det jag som var uppskriven på honom.
Jag tror att jag redan samma lektion, den andra gången jag satt på honom, kände känslan av utveckling. Han var fortfarande crazy i galoppen, men någonting hade hänt i hans huvud. Han hade blivit tusen gånger lugnare. Jag sade direkt till Åsa att jag ville fortsätta på honom, och i den vevan har det fortsatt.
Förmodligen, för min egen utvecklings skull, kanske jag skulle ha valt en ponny som var utbildad och kunde göra mer 'komplicerade' saker, för jag sitter ännu och tragglar i galoppen på Guldis, men det är inte det jag vill. Jag älskar den hästen. Det är något med hela hans ansikte, den där oskyldiga busigheten och alla hans tokigheter, som har gjort mig helt förälskad. Jag vill vara en del i hans utveckling, för gud vad han har utvecklats!
Förut kunde man knappt galoppera, det funkar någorlunda nu. Och jag tror att han kommer kunna bli en jätteduktig häst om man hjälper honom till det.
Så den resterande tiden jag får på Vällingby (jag och mamma ska nämligen snart ut och leta häst hoppas vi på) ska jag ha på Gulding. Jag ska klara av att hoppa 60cmbana på honom till hösten och jag ska kunna rida märke1 till sommaren (dock ett mål som jag inte tror det kommer bli något av). Min dröm är att köpa honom, men så kommer det inte att bli tyvärr.
Jag tror på honom så sjukt mycket. Jag tror på honom, för om han har utvecklats såhär bra under den korta tiden jag och många andra har ridit honom.... kommer han kunna bli bäst!
Gulis är min bäbis, nu & föralltid.
15/4 Musse & 16/4 Gulding
Musse för lääääänge sedan!
När jag kom till stallet igår (fredag) fick jag reda på att jag skulle hoppa Musse. Det är en ponny jag älskade att rida förut, men det var ett tag sedan så förväntade mig inte mycket.
Hans sadel var störtskön och under framridningen kändes han väldigt bra faktiskt, i början gick han med huvudet rakt upp men då vi hoppat fram lite så släppte han helt och hållet. Dock började han knasa sig i galoppen, sprang i sidled och såntdär, men Kristin berömde mig ändå för att jag väntade ut honom tills han liksom slutat knasa sig och var villig att lyssna på mig.
I början då vi hoppade var jag inte alls med i hans språng, blev bättre på slutet då Kristin höjde men då började han vägra istället. Kändes fånigt för han tog inte mina förhållningar mot hindrena utan rusade iväg, men mellan hindrena tog han inte min skänkel heller.
Tror att det var grymt bra för mig att rida en ponny som inte har det här flytet som Emma har just för att jag förlitar mig på det, men Musse var supertrevlig och då vi travade av gick han toppenbra, jag har saknat att rida honom alltså!
Idag satt jag upp på Galne Gunnar för att rida ut i skogen och röra lite på oss. Man kan ju inte alltid vara inom ridhusets fyra väggar!
Han var i alla fall knäpp. Fick rida trea främst, och var i baken på Mary hela tiden verkligen. Det gick inte att stanna. Då vi skulle galoppera fick han spunk och sprang förbi både Mary och Dani, så att vägen var helt fri framför honom... Hann rycka tag och stanna honom innan han fattade att han verkligen kunde sticka iväg. Därefter funkade det faktiskt väldigt bra, han var grymt pigg men skötte sig väldigt bra! Lite mer träning och han kommer få massor med ++++++ i kanten, finaste påskharen.
Att trava av hästen
Att trava av ponnyn/hästen efter att jag har ridit är något av det viktigaste som finns. Det här är alltså mina egna åsikter och inte något som jag säger att någon annan borde göra, men det får mig att lita på Emma mycket bättre. Jag gör alltså inte detta på Gulding då han skulle få glädjefnatt.
Många ryttare fortsätter finslipa på hästen när de travar av dem, dem försöker rida dem långa och låga, vissa fortsätter sitta ner i sadeln för att hästen ska gå ännu mer på tygeln osv. Jag tycker det är ganska fel. Det är 'rätt' om man vill fortsätta finslipa såklart, och om man sitter på en häst som man måste ha koll på varenda sekund.
På Emma släpper jag bara ut tyglarna. Jag låter henne trava på i det tempot hon vill ha, jag ställer mig ofta upp i stigbyglarna och klappar henne på halsen. Många undrar nog varför.
Jag har ridit Emma i två år nu = jag litar på henne till 100%. Detta är hennes belöning, hon får göra lite som hon vill och lulla runt, och sänka halsen precis hur hon vill - det är inte mitt problem. Jag vill bara att hon ska känna sig så fri som möjligt!
Jag vet ju inte om detta är att rekomendera till alla hästar, men jag uppskattar det i alla fall, som sagt, det ger en frihetskänsla. Och vem vill inte känna den? ;)
2/4 Gulding
Lektionen idag gick varken bra eller dåligt, mittemellan helt enkelt. Mamma och pappa kom förbi och fotade när det gick som sämst, självklart var det då vi skulle jobba med galoppen. Han blev helt till sig efter det och jag red inte speciellt jättebra heller, men nu har vi någonting att jobba för i alla fall! Han gick jättebra på slutet, Åsa hjälpte mig med min sits för att jag skulle sitta rakt osv, var supernöjd.
Snackade sedan med Annie om att tävla imorgon, Märke 1 alltså. Hon sade att det var lite tidigt ännu, men ett bra mål att jobba mot innan sommarledigheten! Är sååå taggad!
1/4 Emma
Hörde dem också prata om att tävla... Hm...
att tänka på idag på Gulding:
älskling...
26/3 Gulding
Red mycket mer ordentligt idag än vad jag gjort innan, gav inte upp så enkelt som jag brukar vilket var bra! Han låg inte på så jättemycket men lite, Åsa sade att det skett en väldigt stor förändring - han rusar inte längre. När vi ridit en stund så började han hänga jättemycket i handen och jag hängde tillbaka så det blev en ond cirkel och jag spände mig jättemycket i innerhanden och släppte sätet. Så då funkade ju inget.
Åsa gav mig lite hjälp och sa åt mig att göra mycket halvhalter på yttertygeln, då det verkligen fungerade blev jag supernöjd med honom! Hon bad mig också att då han börjar hänga i handen och söker för mycket stöd, ska jag bara släppa tyglarna och be honom att bära sig själv, för det ska han orka nu.
Ena galoppen fungerade inte alls, andra mycket bättre! Och på slutet kändes det knappt som att jag höll i ponnyn när vi travade av, han bara lunkade på utan att hänga och jag sa till Åsa då vi skrittade av att jag aldrig ville byta häst. För åh vad jag älskar honom ♥
Det är så kul att känna när man börjar hitta knapparna på en sådan ponny som Gulding. Han har liksom halvt damp och ingen respekt, och jag älskar honom för att han alltid går in med en sådan busig inställning till allt. Han är helt klart en ponny jag vill rida tills min ponnytid är över!
Har inte börjat på inlägget om att trava av hästen, men snart så! Puss.
att tänka på idag:
* Innerskänkel i galoppen
Det var allt tror jag? Vi får se vad lilla Gulis hittar på idag helt enkelt...
Puss!
25/3 Emma
Den lilla pärlan sprang så fint idag!
Började med att rida fram mycket för sidförande osv, men hon lyssnade rentav skitdåligt. Fortsatte en stund till innan jag började trava, la inte i den raffiga traven direkt utan lät henne bara trava på i lite lulligt tempo sådär... Försökte ha ett bra stöd på båda tyglarna och sket i hennes form, den kommer tillslut oftast.
Vi hoppade fram på ganska låga hinder, usch vad det gick dåligt. Vi hamnade ofta i fel galopp och hon drog bara ut mot väggen hela tiden, försökte få henne rak men det gick verkligen inte.
Vi hoppade sedan fram på hindrena på andra långsidan, hon gick lite bättre då men drog sig fortfarande åt höger precis som förut. Blev lite sur för att jag var så peppad på att hoppa liksom, och så funkar inte vårt sammarbete för jag kände ju att jag försökte, men hjälperna gick inte ända fram. Hon var jättepå mot hindrena, men såfort hon hoppade över dem så fortsatte hon inte söka och lade bara av; vet ju inte om det var för att det var så lågt, för hon tände inte alls till.
Fick stå och vänta lite sedan för att hoppa bana, Kristin höjde ganska rejält... Oxern var i alla fall på 95 cm. Rider mot den långsidan i galopp, men får världens höjdskräck mot oxern så Emma vägrar såklart. Fånigt Amalia!...
Blir skitsur på mig själv och rider mot långsidan igen, allt går klockrent. Red den lilla banan två gånger och det gick så himla bra! Jag och Kristin pratade sedan om att jag nästa vecka ska böja igenom henne lite mer, och Kristin ska hjälpa mig med det så det känns toppen. Tillade att jag inte gillade hur hon inte tände till och bjöd mot framhoppningshindrena - men Kristin sade att det nog var för att det är den höjden hon brukar hoppa på lektion med andra ryttare, fredagslektionerna är de enda hon hoppar högt på.
Nåja. Nästa vecka så. Det gick ju bra förra veckan, (visserligen gick det bra idag också men saknade det lilla extra) och det blir hoppning nästa fredag också... Då jäklar!
Har börjat förbereda ett inlägg om att trava av hästar - för det är något som jag älskar. Hihi, ni får se helt enkelt!
i'm sorry!
Ska förmodligen starta upp bloggen igen, om jag orkar. Det är tidskrävande att ha två bloggar, speciellt när man bara rider två ggr i veckan, dessutom dagarna efter varandra, men jag lovar - bloggen måste upp igen. Hästar is the shit, så är det bara!
Det har blivit ändring på både hoppningen & dressyren nu här under senaste tiden.
I hoppningen rider jag fortfarande Emma, men bara på hopplektionerna. På markarbetet (vi har hoppning varannan vecka) rider jag en pigg ponny som heter Gulding. Han är bara sex år och tror att man ska hoppa över travbommar, så vi har en lång men rolig resa framför oss!
På dressyren red jag förut Lucy, bytte till Power, men började tillslut rida Gulding igen. Nu finns det ingen hellre jag vill rida än honom, för han är verkligen... galen men härlig!
Vad mer är det ni vill se på bloggen? Bilder kan vara svårt att få till ibland, men snart så! Åsikter? Videos? You tell!
emmabus ♥
Fredagshoppning och lördagsdressyr
gamla bilder
Fredag
Red Emma för Kristin, vi skulle precis som förra veckan rida utan stigbyglar. Denna gången hade vi dock hinder med.
Vi började med att rida fram lite självständigt i skritt och trav och jag bad Emma att gå på, nästan i lite för högt tempo i traven men då jobbar hon i alla fall och börjar lyssna på mig på ett helt annat sätt. Tillslut jobbade vi i galopp på två volter, och jag bröt nästan ihop av ansträgningen att stå upp i lätt sits utan stigbyglar.
Det är himla svårt om man redan har gjort det en gång och musklerna är lite trötta. Vid öppna sidan på volten stod en bom som vi skulle rida över, enkelt för mig och Emma alltså. Den blev tillslut ett litet sockerbitshinder och hon hoppade ganska bra på det, när det blev dåligt så var det ofta för att jag inte var i balans.
Mot slutet hoppade vi tvåstuds, fortfarande utan stigbyglar och hon var fin, rusade iväg lite bara. Bana mot slutet och vi fick lite krux med bomhindrena för att jag inte orkade fortsätta jobba med ytterskänkeln så mot väggen föll hon ut lite, men sista gången blev det toppen!
gammal bild
Lördag
Red Lucy för Åsa för sista gången troligtvis, ska rida Power nästa gång. I början var hon ett riktigt pain in the ass, i halterna vägde hon framåt tills jag gett henne skänkeln, var väldigt hög trots att hon hade gummisnodden på sig. Hon hade jättesvårt att lugna ned sig och trippade fram ganska mycket, men sänkte sig då och då ibland. I traven gick hon bättre, och galoppen var urbra sedan sist! (Då fick jag driva i varje steg för att hålla igång galoppen.)
Vi övade förvänd galopp, men det gick bättre i ena varvet. Då instruerade Åsa mig lite och sa att det såg väldigt bra ut så då var jag nöjd, har aldrig ridit förvänd galopp någonsin så man lär sig ju alltid något nytt!
Vi skulle rida i förvänd galopp på spåret sedan, halvt igenom en och en och Lucy fick tokryck, sprang med huvudet rakt upp men det gick bättre andra gången jag försökte, hon var lite lugnare då.
På slutet red vi självständigt och då sänkte hon sig jättefint, var otroligt bra i formen osv och då kände jag mig nöjd med det jag åstadkommit med henne de här fyra, fem veckorna jag fått rida henne.
Power nästa vecka.
vi är bäst, går inte att överträffa det nej ♥
1 ½ timme i stallet, gud vad man hinner med!
emmahbaby i somras och sedan förra vintern. så länge sedan...
Efter att jag vaknat till imorse drog jag direkt till min lille Jackieboy, det hände mycket i stallet ska jag säga... Inte mycket folk men oj vad jag har försökt att få Jack att lita på mig efter en incident med skursvampen...
Jag skulle 'skura' hans fönster med svampen för att de var ganska smutsiga. De gnisslar till så som de kan göra och Jack bara FLYGER baklänges, visar ögonvitorna och trycker sig mot väggen, står och råstirrar på svampen i min hand. Egentligen var det svampen som var läskig men efter det fick jag inte röra honom, han bara tryckte sig mot väggen och fnyste.
Så då var det bara att lägga svampen i vattenhinken jag tagit med in så att han inte såg den och så började jag pilla med annat, sådant som inte lät så mycket. Då var jag redan klar med alla 'skötarsysslor' så att jag hade hur mycket tid som helst på mig.
Jag ser i ögonvrån att han står och ser på mig med öronen spetsade, nyfiken som han är så kan han inte hålla sig borta. Speciellt när jag har godis i fickan. Men nu stod han bara där och såg. Jag rörde mig långsamt för att han inte skulle bli rädd osv, har märkt på sistone att han inte gillar snabba rörelser.
Han vägrar fortfarande komma närmre mig så jag sätter mig på huk, fortfarande lite snett men med ryggen mot honom. Tillslut märker jag att han börjar slappna av så jag reser på mig, självklart spänner han sig och blir rädd igen.
Jag sätter mig på huk vid hans ben, det accepterar han. Hela tiden pratar jag med honom, berättar om min julafton. Bara för att säga någonting berättar jag också om Phanter, mammas hyrhäst, och så vidare... Han brukar slappna av och sänka huvudet när jag sitter på huk vid hans framben och bara pillar med dem, så då gjorde jag det en lång stund.
När det börjar sticka i benen reser jag mig långsamt upp, han är fortfarande så spänd. När jag sträcker fram handen för att klappa honom rycker han upp huvudet och visar obehag, men jag håller kvar handen en bit från hans hals. Såfort han slappnar av rör jag vid honom, han rycker till men accepterar det. Så jag sätter mig återigen vid hans ben, gjorde om det här flera gånger, klappar honom på halsen. Tillslut sänker han halsen helt och börjar leta efter godis i mina fickor, då var jag nöjd.
Knäpp häst. Men så himla söt.
saknar min wicke så otroligt...
halt ponnie :(
Bästis, bli frisk snart :( <3
Jack's julpynt
Visst gjorde jag och Linda ett ganska bra jobb? :D
världens finfinaste Lucy!
Vet inte vad jag ska säga... Kär är jag iaf!
torsdag, fredag, lördag
första och sista bilderna är fotade av mig, den som tar dem utan mitt tillstånd blir anmäld.
Torsdag: Skötte min bästisfestis Jack, han var jättemys och så. Var också sista gången jag myste med min Agneta, hon åker nu här i helgen och kommer aldrig mer tillbaka, jag grät hur länge som helst när jag fick reda på det...
Fredag: Red Emma, hoppning, för Lollo eftersom att Anette var sjuk. Min ponniehest var jättetaggad! Ville helst galoppera över travbommar och så vidare... Men hon var riktigt fin över hinder tillslut, bjöd jättebra. Egentligen skulle det vara tävling nu imorgon men då Anette är sjuk flyttas det till nästa söndag istället. Är sjuuukt taggad! När vi travade av dem gick hon så låg och sänkt att jag nästan blev rörd, fin ponny jag har!
Lördag: Trodde att jag skulle få Gulding, så fel man kan ha... Jag fick Lucy. Förväntade mig ingenting, hon var galen lite då och då, men när jag väl fick hjälp av Åsa för att jag har börjat bli stel igen, så gick det toppen! Ska troligtvis rida henne oftare, kanske växlar mellan Gulding och henne och så vidare. Visserligen gick hon verkligen inte på tygeln hela tiden, men vi var på väg verkligen...
hoppträning - bana
Gamla bilder från en gammal träning.
Idag har jag varit i stallet och pysslat med sötponnyn Jack, det var väldigt folktomt och så - vilket var jätteskönt. Kunde bara stå och rykta och gosa med honom utan att det kom andra och störde...
Igår red jag Emma, det gick jättebra! Vi hoppade en liten bana och så, hon var väldigt lugn. Hon har varit det på sistone, inte taggat till sådär som hon brukar, vilket både är bra och dåligt. I alla fall, det blev fel galopp efter nästan vartenda hinder och det var väl det som sinkade hela ritten... Annars var jag jättenöjd! Hoppade tillslut två hinder, ett rättuppstående och en oxer på 95 cm, och vi gled över. Det går lättare och lättare att sitta bra i hennes språng nu!
Vi fick hoppa oxern en gång till på slutet, och Emma tar i allt hon har över den, och drar samtidigt ner huvudet så tyglarna åker ur händerna på mig, och då piper jag IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH vilket får alla att börja skratta åt mig, hahahah. Måste sett liiiite kul ut.
Imorn blir det Globen! Jättenice.
Hoppas ni har haft en bra dag.
