min förebild:
Edward Gal red ju säkert som ni vet Totilas, en utav mina drömhästar och uppnådde runt 91% med honom. Men jag beundrar inte honom för att han är så grymt duktig (vilket jag ju gör också egentligen), utan för att han har en sådan skön inställning till tävlandet och så vidare.
När han började komma upp på de högre nivåerna, gjorde han inte det för att bli jättebra, utan för att han ville lära sig avancerade dressyrmoment, just för att de var avancerade och han gillade utmaningar. Senare så ville han bli ännu duktigare bara för att kavaj och hög hatt såg så spännande och snyggt ut.
Jag gillar sådant. När man inte är ute för att bli världsbäst utan för att ha kul och ha roliga mål som kanske är svåra att uppnå, men som gör en nöjd i slutändan!
Dessutom, så tycker jag om honom så mycket just för att han har gått igenom så mycket då när Totilas togs ifrån honom, som stämmer in på mig och Bella.
Edward rule!
Däremot vet jag att jag aldrig kommer få sitta lika snyggt som honom, men vad gör det egentligen?
Snart är det dags för mig att sitta upp på Emma, vi ses imorgon förmodligen.
Kram!
