15/4 Musse & 16/4 Gulding


Musse för lääääänge sedan!

När jag kom till stallet igår (fredag) fick jag reda på att jag skulle hoppa Musse. Det är en ponny jag älskade att rida förut, men det var ett tag sedan så förväntade mig inte mycket.
   Hans sadel var störtskön och under framridningen kändes han väldigt bra faktiskt, i början gick han med huvudet rakt upp men då vi hoppat fram lite så släppte han helt och hållet. Dock började han knasa sig i galoppen, sprang i sidled och såntdär, men Kristin berömde mig ändå för att jag väntade ut honom tills han liksom slutat knasa sig och var villig att lyssna på mig.
   I början då vi hoppade var jag inte alls med i hans språng, blev bättre på slutet då Kristin höjde men då började han vägra istället. Kändes fånigt för han tog inte mina förhållningar mot hindrena utan rusade iväg, men mellan hindrena tog han inte min skänkel heller.
   Tror att det var grymt bra för mig att rida en ponny som inte har det här flytet som Emma har just för att jag förlitar mig på det, men Musse var supertrevlig och då vi travade av gick han toppenbra, jag har saknat att rida honom alltså!

Idag satt jag upp på Galne Gunnar för att rida ut i skogen och röra lite på oss. Man kan ju inte alltid vara inom ridhusets fyra väggar!
   Han var i alla fall knäpp. Fick rida trea främst, och var i baken på Mary hela tiden verkligen. Det gick inte att stanna. Då vi skulle galoppera fick han spunk och sprang förbi både Mary och Dani, så att vägen var helt fri framför honom... Hann rycka tag och stanna honom innan han fattade att han verkligen kunde sticka iväg. Därefter funkade det faktiskt väldigt bra, han var grymt pigg men skötte sig väldigt bra! Lite mer träning och han kommer få massor med ++++++ i kanten, finaste påskharen.





Jag kom och tänka på en sak. Jag har alla mina åtta år till häst ridit på samma ridskola, och då är det svårt att få möjligheten att få lära känna ponnysarna bättre. Visst vet jag vem som är sur i boxen/spiltan, vem som bråkar med vem när de ska få mat osv. Jag vet vilka som kan tjura när man ska spänna sadelgjorden eller som inte vill stå still. Ändå har jag fått chansen att lära känna några ponnyer bättre...

Det är tre hästar på ridskolan som jag känner/ har känt på riktigt. Bella, Emma & Gulding. Vilka möjligheter jag har/ har fått på dem! Bella var min hopponny som bara var min. Det fanns ingen annan än jag som ville och orkade rida. Hon och jag, det var vi genom allt. Emma, världens snällaste och trognaste häst som jag älskar just för att hon tog mig tillbaka till hoppningen. Hon har blivit så duktig nu. Världens perfektaste häst!
   Och Gulding. Jag ser så mycket Bella i honom. Och det gör mig uppriktigt glad att sätta mig på honom och rida ett pass som går superbra, det är ren lycka som får mig att tro på en framtid.

   Hästar är mitt liv. Jag älskar att rida, jag måste rida, annars mår jag inte bra. När jag sitter till häst eller är i stallet, släpper jag alla problem som jag tänkt på under dagen. Ridningen är mitt allt.

Att trava av hästen

Att trava av ponnyn/hästen efter att jag har ridit är något av det viktigaste som finns. Det här är alltså mina egna åsikter och inte något som jag säger att någon annan borde göra, men det får mig att lita på Emma mycket bättre. Jag gör alltså inte detta på Gulding då han skulle få glädjefnatt.

Många ryttare fortsätter finslipa på hästen när de travar av dem, dem försöker rida dem långa och låga, vissa fortsätter sitta ner i sadeln för att hästen ska gå ännu mer på tygeln osv. Jag tycker det är ganska fel. Det är 'rätt' om man vill fortsätta finslipa såklart, och om man sitter på en häst som man måste ha koll på varenda sekund.
På Emma släpper jag bara ut tyglarna. Jag låter henne trava på i det tempot hon vill ha, jag ställer mig ofta upp i stigbyglarna och klappar henne på halsen. Många undrar nog varför.

Jag har ridit Emma i två år nu = jag litar på henne till 100%. Detta är hennes belöning, hon får göra lite som hon vill och lulla runt, och sänka halsen precis hur hon vill - det är inte mitt problem. Jag vill bara att hon ska känna sig så fri som möjligt!

Jag vet ju inte om detta är att rekomendera till alla hästar, men jag uppskattar det i alla fall, som sagt, det ger en frihetskänsla. Och vem vill inte känna den? ;)


2/4 Gulding

Lektionen idag gick varken bra eller dåligt, mittemellan helt enkelt. Mamma och pappa kom förbi och fotade när det gick som sämst, självklart var det då vi skulle jobba med galoppen. Han blev helt till sig efter det och jag red inte speciellt jättebra heller, men nu har vi någonting att jobba för i alla fall! Han gick jättebra på slutet, Åsa hjälpte mig med min sits för att jag skulle sitta rakt osv, var supernöjd.

Snackade sedan med Annie om att tävla imorgon, Märke 1 alltså. Hon sade att det var lite tidigt ännu, men ett bra mål att jobba mot innan sommarledigheten! Är sååå taggad!







1/4 Emma

Har inte så mycket att säga om den här hopplektionen, mer än att det gick så himla bra. Vi var verkligen ett team då vi hoppade banan, det var så sjukt kul (fastän vi gjorde samma övning som förra veckan, det behövdes!) och otroligt nyttigt!

Hörde dem också prata om att tävla... Hm...

att tänka på idag på Gulding:

* Låta honom sköta jobbet i traven om han blir hängig i handen
* Yttertygeln gör man förhållningar på!
* Ytterskänkeln måste vara bakåtflyttad på volten... Alltid!
* Inte ge upp för lätt i galoppen.

RSS 2.0